Projektor Utbildning

ImagePrint och hållbarheten

På Projektor har vi sedan länge använt ett utskriftsprogram som heter ImagePrint. Den ursprungliga orsaken var främst den extremt höga kvaliteten på de svartvita utskrifterna som vi tog fram. Vi har jämfört dessa utskrifter med bilder utskrivna på skrivare som bara använder svarta och grå bläck och ser ingen fördel i dessa speciallösningar. Och det finns ju en stor fördel i att vi kan använda samma skrivare för både färg och svartvitt. Även för färg ger ImagePrint utskrifter av mycket hög kvalitet.

Vi arbetar ofta med bilder där det krävs extremt bra hållbarhet och har därför inlett ett samarbete med det amerikanska testinstitutet Aardenburg. Hos dem kan vi testa våra utskrifter och se vilken hållbarhet som olika material erbjuder.

När vi säger att bilderna håller XXX antal år under vissa bestämda förhållanden, då har vi alltså tester som kan verifiera vad vi hävdar.

Våra Epson-skrivare; Epson 4900, Epson 7900 och Epson 9900, använder sig av ett orange och grönt bläck vid sidan av de traditionella bläcken. När vi testat utskrifterna från dessa skrivare visade det sig att de bilderna håller bättre än utskrifter från tidigare generationers skrivare. Orsaken är att ImagePrints profiler ersätter gult pigment, som har en dålig hållbarhet, med framförallt orange som har betydligt bättre hållbarhet.

Det överraskande var att även jämfört med utskrifter gjorda på samma skrivare och papper, men där man använder Epsons drivrutin, så får utskrifter gjorda via ImagePrint bättre hållbarhet. Återigen är det det gula bläcket som spökar. ColorByte, företaget bakom ImagePrint, har valt att basera sina profiler så att mer av orange och grönt använts.

Orsaken till detta var att man på så sätt fick profiler med en större färgrymd, det vill säga bättre förmåga att återge intensiva, mättade färger. Men samtidigt gav detta utskrifter med bättre hållbarhet. Och skillnaden är stor. En utskrift via ImagePrint får cirka 30% bättre hållbarhet än en utskrift via Epsons drivrutin.

Anders Petersen på Moderna Museet

ap2

Moderna Museet har köpt in ett större antal bilder från Anders Petersen till sina samlingar. De är så klart väldigt angelägna att använda sig av en teknik som ger maximal livslängd på bilderna. Därför fick vi uppdraget att skriva ut dessa på syrafritt papper med pigmentbläck. Och genom de speciella svartvita profiler som vi använder får vi ännu längre hållbarhet på bilderna än om de skulle skrivits ut med en vanlig färgprofil. Även Epsons speciella Advanced Black&White läge, som ger bilder med betydligt bättre hållbarhet än en utskrift med en färgprofil, får se sig besegrad av ImagePrints system.

Orsaken till den extrema hållbarheten är att ImagePrint har profiler som framförallt använder de tre svarta pigmenten som finns i våra Epson-skrivare. Men de adderar också lite cyan och magenta för att få en så djup svärta som möjligt. Däremot används inget gult pigment. Det gula pigmentet är också det pigment som är känsligast för ljusblekning. Genom att utesluta den gula färgen när vi skriver ut svartvita bilder får vi bilder med extremt bra hållbarhet.

Pigment vs. digital c-print

Vad är en arkivbeständig pigmentutskrift? Hur skiljer den sig åt från en digital c-print? De kan se rätt lika ut för blotta ögat, men den bakomliggande tekniken är helt olika. Denna skillnad får stora konsekvenser när det gäller bilders hållbarhet.

En pigmentprint på syrafritt papper skrivs ut med en bläckstråleskrivare. Men till skillnad från små bläckstråleskrivare använder de skrivare vi utnyttjar färgpigment med en extrem hållbarhet. Skriver man ut svartvita bilder används nästan bara de svarta bläcken, som använder kolpigment.

En c-print görs på normalt färgfotopapper, samma papper som en gång i tiden användes i mörkrummet. Men idag använder man oftast laserstrålar i rött, grönt och blått för att exponera pappret. Sedan framkallas pappret i samma kemikalier som utnyttjades i traditionella mörkrum.

Färgfotopapper är inte särdeles ljusbeständigt. I de tester som det testinstitut som vi samarbetar med, Aardenburg, har genomfört har man mätt upp att en svartvit c-print uppvisar färgförändringar efter 18-30 megaluxtimmars exponering. Det motsvarar ungefär samma antal år om bilden visas i ett relativt dämpat rumsbelysning.

Under samma ljusförhållanden har en pigmentutskrift nu testats under 140 megaluxtimmar och fortfarande kan man inte se någon färgförändring. Så en pigmentutskrift har minst fem gånger längre hållbarhet, antagligen ännu mer.

Hur bra håller då en traditionell svartvit silvergelatinkopia, om man fixerar, sköljer och selentonar den korrekt. Enligt Aardenburgs mätningar börjar man kunna urskilja färgförändringar i högdagrarna redan efter 34 megaluxtimmar och efter 99 megaluxtimmar har hela valörskalan förändrats så mycket att silvergelatinkopian bedöms ha förändrats. Så en pigmentutskrift på syrafritt papper har bättre hållbarhet än vad en silvergelatinprint har, även om den senare har skyddstonats med selen.

En annan faktor som skiljer de två teknikerna åt är den så kallade metamerin. Om en utskriftsteknik har en hög metamerisk faktor kommer en svartvit bild se olika ut under olika ljusförhållanden. Belyses en bild med glödlampsljus kan den få ett grönaktig stick, med lysrörsljus ett magentafärgat stick. Med den utskriftsprogramvara vi använder, ImagePrint, får vi en betydligt lägre metamerisk faktor än vad man får på en c-print. Det gör att du kan placera din svartvita pigmentprint under vilka ljusförhållanden som helst, den kommer fortfarande se likadan ut.