Projektor Utbildning

Taktila fotografier på Stockholms Stadsmuseum

En av de mer intressanta projekt som vi har varit involverade i har nu resulterat i en utställning på Stockholms Stadsmuseum. Utställningen heter »Våga se« och innehåller bilder av tre dövblinda fotografer, Graciela Gonzalo-Sundström, Göran Rydberg och Rolf Eriksson. Under drygt två års tid har de lärt sig att använda sina digitala systemkameror och fotograferat i sin miljö.

För att fotograferna och andra med begränsad syn ska kunna ta del av deras bilder har vi tagit fram en ny utskriftsteknik, taktila fotografier. Genom att dela upp en bild i olika plan; för-, mellan- och bakgrund och samtidigt göra bildytan mer eller mindre ojämn beroende på hur ljus bilden är i olika partier, har vi i projektgruppen fått fram bilder som även de med begränsad eller ingen syn kan uppleva.

Projektet initierades av fotografen Truls Nord. Kim Jarl från Lay-out & Dekor har tagit fram de taktila bilderna, Projektor har gjort bildbearbetningen av fotografernas bilder. Gunilla Muhr från Centrum för Fotografi har haft löpande bilddiskussioner med fotograferna. Du hittar mera information på webbplatsen Taktil foto.

Vi har fått ekonomiskt stöd av Allmänna Arvsfonden och Panasonic har lånat ut kameror till fotograferna.

tfn_taktil_2558
©Graciela Gonzalo-Sundström
En taktil bild är uppbyggd av tre lager plast, en för bakgrund, en för mellangrund och en för förgrunden. Valörskalan överförs till ett linjeraster med olika tätheter.

taktil2
Utställningen på Stockholms Stadsmuseum

Test av Nikon D810

För Fotografisk Tidskrifts räkning testar Stefan kameror, skärmar, skrivare med mera. Nu har han publicerat sin test av Nikon D810, den uppdaterade versionen av Nikons 36 megapixels kameror D800/D800E. Du kan läsa testen via denna länk.

Det stora kontrastomfånget och den extremt låga brusnivån gör det möjligt att använda den nya exponeringsmetoden som Nikon infört, exponeringsmätning efter högdagrar. Genom att använda specialprogrammet RawDigger blir det enkelt att kontrollera hur väl kamerans exponeringsautomatik klarar av extrema ljussituationer. På så sätt undviker man digitalkamerors akilleshäl, den fula övergång som det blir mellan ljusa partier och sådana partier som är helt mättade.

nikontest-1000px
Även i motivsituationer med extremt hög kontrast går det att få en bra valöråtergivning i både hög- och lågdagrar.

ImagePrint och hållbarheten

På Projektor har vi sedan länge använt ett utskriftsprogram som heter ImagePrint. Den ursprungliga orsaken var främst den extremt höga kvaliteten på de svartvita utskrifterna som vi tog fram. Vi har jämfört dessa utskrifter med bilder utskrivna på skrivare som bara använder svarta och grå bläck och ser ingen fördel i dessa speciallösningar. Och det finns ju en stor fördel i att vi kan använda samma skrivare för både färg och svartvitt. Även för färg ger ImagePrint utskrifter av mycket hög kvalitet.

Vi arbetar ofta med bilder där det krävs extremt bra hållbarhet och har därför inlett ett samarbete med det amerikanska testinstitutet Aardenburg. Hos dem kan vi testa våra utskrifter och se vilken hållbarhet som olika material erbjuder.

När vi säger att bilderna håller XXX antal år under vissa bestämda förhållanden, då har vi alltså tester som kan verifiera vad vi hävdar.

Våra Epson-skrivare; Epson 4900, Epson 7900 och Epson 9900, använder sig av ett orange och grönt bläck vid sidan av de traditionella bläcken. När vi testat utskrifterna från dessa skrivare visade det sig att de bilderna håller bättre än utskrifter från tidigare generationers skrivare. Orsaken är att ImagePrints profiler ersätter gult pigment, som har en dålig hållbarhet, med framförallt orange som har betydligt bättre hållbarhet.

Det överraskande var att även jämfört med utskrifter gjorda på samma skrivare och papper, men där man använder Epsons drivrutin, så får utskrifter gjorda via ImagePrint bättre hållbarhet. Återigen är det det gula bläcket som spökar. ColorByte, företaget bakom ImagePrint, har valt att basera sina profiler så att mer av orange och grönt använts.

Orsaken till detta var att man på så sätt fick profiler med en större färgrymd, det vill säga bättre förmåga att återge intensiva, mättade färger. Men samtidigt gav detta utskrifter med bättre hållbarhet. Och skillnaden är stor. En utskrift via ImagePrint får cirka 30% bättre hållbarhet än en utskrift via Epsons drivrutin.

Anders Petersen på Moderna Museet

ap2

Moderna Museet har köpt in ett större antal bilder från Anders Petersen till sina samlingar. De är så klart väldigt angelägna att använda sig av en teknik som ger maximal livslängd på bilderna. Därför fick vi uppdraget att skriva ut dessa på syrafritt papper med pigmentbläck. Och genom de speciella svartvita profiler som vi använder får vi ännu längre hållbarhet på bilderna än om de skulle skrivits ut med en vanlig färgprofil. Även Epsons speciella Advanced Black&White läge, som ger bilder med betydligt bättre hållbarhet än en utskrift med en färgprofil, får se sig besegrad av ImagePrints system.

Orsaken till den extrema hållbarheten är att ImagePrint har profiler som framförallt använder de tre svarta pigmenten som finns i våra Epson-skrivare. Men de adderar också lite cyan och magenta för att få en så djup svärta som möjligt. Däremot används inget gult pigment. Det gula pigmentet är också det pigment som är känsligast för ljusblekning. Genom att utesluta den gula färgen när vi skriver ut svartvita bilder får vi bilder med extremt bra hållbarhet.

Pigment vs. digital c-print

Vad är en arkivbeständig pigmentutskrift? Hur skiljer den sig åt från en digital c-print? De kan se rätt lika ut för blotta ögat, men den bakomliggande tekniken är helt olika. Denna skillnad får stora konsekvenser när det gäller bilders hållbarhet.

En pigmentprint på syrafritt papper skrivs ut med en bläckstråleskrivare. Men till skillnad från små bläckstråleskrivare använder de skrivare vi utnyttjar färgpigment med en extrem hållbarhet. Skriver man ut svartvita bilder används nästan bara de svarta bläcken, som använder kolpigment.

En c-print görs på normalt färgfotopapper, samma papper som en gång i tiden användes i mörkrummet. Men idag använder man oftast laserstrålar i rött, grönt och blått för att exponera pappret. Sedan framkallas pappret i samma kemikalier som utnyttjades i traditionella mörkrum.

Färgfotopapper är inte särdeles ljusbeständigt. I de tester som det testinstitut som vi samarbetar med, Aardenburg, har genomfört har man mätt upp att en svartvit c-print uppvisar färgförändringar efter 18-30 megaluxtimmars exponering. Det motsvarar ungefär samma antal år om bilden visas i ett relativt dämpat rumsbelysning.

Under samma ljusförhållanden har en pigmentutskrift nu testats under 140 megaluxtimmar och fortfarande kan man inte se någon färgförändring. Så en pigmentutskrift har minst fem gånger längre hållbarhet, antagligen ännu mer.

Hur bra håller då en traditionell svartvit silvergelatinkopia, om man fixerar, sköljer och selentonar den korrekt. Enligt Aardenburgs mätningar börjar man kunna urskilja färgförändringar i högdagrarna redan efter 34 megaluxtimmar och efter 99 megaluxtimmar har hela valörskalan förändrats så mycket att silvergelatinkopian bedöms ha förändrats. Så en pigmentutskrift på syrafritt papper har bättre hållbarhet än vad en silvergelatinprint har, även om den senare har skyddstonats med selen.

En annan faktor som skiljer de två teknikerna åt är den så kallade metamerin. Om en utskriftsteknik har en hög metamerisk faktor kommer en svartvit bild se olika ut under olika ljusförhållanden. Belyses en bild med glödlampsljus kan den få ett grönaktig stick, med lysrörsljus ett magentafärgat stick. Med den utskriftsprogramvara vi använder, ImagePrint, får vi en betydligt lägre metamerisk faktor än vad man får på en c-print. Det gör att du kan placera din svartvita pigmentprint under vilka ljusförhållanden som helst, den kommer fortfarande se likadan ut.

Bokpublicering

Att göra en bok kostar idag en bråkdel av vad det gjorde för 15 år sedan. Framförallt kan man göra böcker i mindre upplagor till lägre priser idag. Vi har gjort böcker i så små upplagor som 150 exemplar i offsettryck. Samtidigt har kvaliteten höjts.

Samtidigt har det digitala trycket gjort stora framsteg. Kvaliteten på bra digitaltryck är svårt att skilja från offset. Och med digitaltryck kan man trycka några få exemplar till ett rimligt pris.

Vi gör därför mer och mer böcker idag. Just nu arbetar vi med fotografer som Hasse Persson, Gunnar Smoliansky, Stina Brockman, Magnus Westerborn och Martin Bogren.

Och det är kanske ingen slump att alla dessa böcker använder svartvita bilder. Svartvitt är en utmaning idag. Det är svårare att få fram ett bra tryckunderlag, eftersom många tryckerier inte är så vana vid att trycka svartvita bilder i hög kvalitet.

Men vi har också stor erfarenhet av att jobba med färg. Vi vet hur vi ska få fram det bästa resultatet när vi går från en RGB-bild till en CMYK:ad bild och hur vi ska skala bilderna till rätt storlek och skärpa dem för optimal skärpa.

Vi kan hjälpa dig i alla delar av kedjan, från skanning, bildbearbetning och tryckanpassning. Ibland gör vi bara en del i kedjan, ibland är vi med under hela produktionen.

stina
©Stina Brockman

Kontakta oss gärna tidigt i din process, så kan vi ta fram ett förslag vad vi kan medverka med under din bokproduktion. Vi kan också fungera som konsult till dig, om du bara vill ha koll på att dina bilder fungerar bra innan du skickar materialet till tryckeriet.

Vill du bara göra ett förprovtryck på din bok, kan vi hjälpa dig med detta. Vi skriver ut provtryck med referensstrippar, så vi kan garantera att provtrycket är korrekt.

Även om du bara ska göra en bokdummy kan vi hjälpa dig. Vi hjälpte till exempel Corinne Ericsons med hennes bokdummy Älgpass, som var den enda svenska boken som nominerades till Nordic Dummy Review.

Med de tryckerikontakter vi har kan vi också hjälpa dig att hitta ett tryckeri som vi vet fungerar.

Kalibrera din kalibrator

På Projektor har vi alltid tyckt att det är viktigt att ha koll på våra verktyg. När BasICColor tog fram en kalibreringsplatta skaffade vi därför denna produkt direkt. Plattan innehåller ett antal extremt väldefinierade färger. Vi kan mäta färgrutorna och sedan jämföra vårt mätresultat med referensvärdena. Den fungerar utmärkt och ger oss en snabb och enkel kontroll av hur väl våra kalibratorer fungerar.

Men vill vi också erbjuda dig en möjlighet att kontrollera din kalibrator. Skickar du in din kalibrator till oss mäter vi den och skickar tillbaka den tillsammans med ett protokoll som berättar hur väl den fungerar. Du får också vår rekommendation om din kalibrator fungerar OK eller om du borde fundera på om den ska kalibreras om eller om det kanske är dags för en ny kalibrator.

Läs mera på vår sida om kalibratorkalibrering.

kalibratortest

Den första testen av vår bästa kalibrator. Rapporten visar att den har en genomsnittlig avvikelse på Delta E 0,42 och att den gula färgen avviker från korrekt värde med 0,72. Eftersom alla värden under 1 är osynliga för oss är vår kalibrator i bra form.

Fotosidan om hur man säljer printar

På Fotosidan har det i dagarna lagts ut en artikel om hur man värderar printar som säljs till samlare. Peter Wiklund har intervjuat Nina Grundemark från Grundemark Nilsson Gallery, Mia Klintewall från Galleri Kontrast och fotografen Håkan Strand.

Här ges det råd om hur stor upplaga, montering och ramning. Nina Grundemark tar upp vikten av en bra CV och vikten av att ha koll på hållbarheten på bilderna. Mia Klintewall berättar för och nackdelar med silvergelatinprintar eller digitala utskrifter. Håkan Strand tar upp hur han lyckades hitta kanaler för att sälja sina bilder.
Läs artikeln via denna länk.

sven

William Wegman

De största upplaga vi på Projektor har producerat är 1550 ex av William Wegmans bild »Friends«. Som vanligt har han fotograferat sina Weimaraner-hundar. Originalet är en Polaroid-bild i 8 x 10″ format. Att ta fram ett underlag som Wegman godkände tog sin tid och många bilder som gick tur och retur över Atlanten.

Bilden är utskriven på en Epson 7880 på Museo Silver Rag. Eftersom vi använde en svartvitt profil från ImagePrint användes framförallt de svarta bläcken, vilket gör att vi kan garantera hundratals års hållbarhet.

Nu säljer bilden via Sv Dagbladet i Skandinavien. Av alla exemplar kommer bara 200 exemplar att säljas här.

wegman

ImagePrint och profiler

Vi använder sedan länge ImagePrint som utskriftsprogram. Eftersom vi använder många olika papper från flera tillverkare är ImagePrints stora bibliotek av icc-profiler en funktion som vi har stor nytta av. De allra flesta profiler som vi hämtar hem från ImagePrints bibliotek är så bra att vi inte kan göra bättre själva.

Särskilt gäller detta de speciella svartvita profiler som ImagePrint använder. Att vi dessutom får en bra förhandsvisning av hur bilden kommer se ut när den väl är utskriven sparar oss mycket material och tid.

Men varför ger vissa profiler bättre resultat än andra? Varför är det ibland omöjligt att få till en bra profil, trots att du använder bra mätare och program? På Luminous Landscape ger John Pannozzo, mannen bakom ImagePrint, en förklaring varför vissa profiler fungerar bättre än andra.

Vill du veta mera om ImagePrints funktioner finns det en recension av programmet på Luminous Landscape av Mark Dubovoy. På samma forum finns också en artikel om svartvita utskrifter och varför ImagePrint ger ett bättre resultat än en rad andra lösningar.