Projektor Utbildning

Nya kurser upplagda

Nu har vi lagt upp schemat för vårens kurser på Projektor. Det blir tre kurser som vi genomför under mars-april. Den första handlar om hur du optimalt ska anpassa bilder som sedan ska tryckas. Vi går genom hela kedjan mellan Photoshop, InDesign och Acrobat. Du får lära dig hur bilderna ska anpassas i färg för att få så bra återgivning som möjligt, hur du skärper bilder, hur du skapar en pdf och kontrollerar att den är korrekt utförd.

Den andra kursen är inriktad mot skärmkalibrering, där du lär dig hur du ska kalibrera din skärm och till vilka värden som du ska ställa in när det gäller färg och ljusstyrka. Vi kommer också att kolla på hur du vet att din skärm fungerar OK.

Slutligen genomför vi en kurs i hur man hanterar verktyget Kurvor i program som Photoshop, Lightroom och Camera Raw. Kurvor är det mest kraftfulla verktyg som finns i våra bildbehandlingsprogram. Med kurvor kan du korrigera bildens färg, kontrast och ljushet.

Läs mer om våra kurser på vår utbildningssida.

iso12647_7_evaluation_a

Örjan Henriksson får stipendium för bilder från Auschwitz

henriksson

Koncentrationslägret Auschwitz stängdes av den Röda Armén under sin offensiv mot Berlin för 50 år sedan. För att samtiden inte ska glömma de grymheter som nazisterna genomförde under de år som lägret existerade har Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen inrättats.

De första pristagarna är skådespelerskan Sara Sommerfeld och fotografen Örjan Henriksson. Örjan Henriksson har dokumenterat lägret och kommer visa bilderna i form av av en utställning ”Auschwitz KZ I-II” på Liljevalchs från och med 24 april. Utställningen kommer därefter turnera runt i Sverige.

På Projektor har vi skannat Örjans negativ och ställt dem utifrån hans printar. Därefter har vi skrivit ut hans bilder i meterformat.

Se mer av projektet.


Donera till utvärdering av hållbarhet

Det finns idag mycket få som genomför riktiga utvärderingar av hållbarheten av olika utskriftstekniker. Den mest kända av dessa är Henry Wilhem som genomför tester på uppdrag från skrivar- och papperstillverkare.

Vi har tidigare testat en del papper och bläck på ett annat testinstitut, Aardenburg, som tidigare genomfört tester för alla som skickar in ett prov. Tyvärr var det allt för få som ville betala för denna tjänst, så han har lagt sin verksamhet i vila.

Nu går han dock ut med en fråga om att donera pengar till en större test av ett antal papper tillsammans med Epsons nya skrivare, SureColor P600. Epson hävdar att man har lyckats göra ett bläck som har betydligt bättre hållbarhet än deras gamla, och naturligtvis är vi nyfikna på att se om det stämmer. Eventuellt kommer Epson själva att testa denna skrivare hos Henry Wilhelm, men då bara med deras egna papper.

Är du nyfiken på hur hållbarheten på dina utskrifter ser ut är det en bra insats att stötta Aardenburgs projekt att testa hållbarheten fristående från tillverkarna. Redan idag finns det drygt trehundra olika pappers- och skrivarkombinationer, så med stor sannolikhet kan du hitta din skrivare och ditt favoritpapper bland de tester som har genomförts här.

aardenburg

Aardenburg Imaging & Archives

Test av kompaktkamera

För Fotografisk Tidskrifts räkning testar jag fotografisk utrustning. Här hittar du till exempel en test på Eizo CS 240, en skärm med bra prestanda till rimligt pris, ett par olika LED-belysningar och Nikon D810.

Den senaste är en test av tre avancerade kompaktkameror, Sony RX 100 III, Canon G7X och Panasonic LX-100. Detta är kameror som lätt kan slinka ner i en ficka, men har sensorer som är betydligt större än de som används i de flesta andra kompaktkameror. Det gör att bildkvaliteten närmar sig den du får från en DSLR-kamera.

Även vid en utskrift i utfallande A4 räcker upplösningen med bred marginal till för att ge bra skärpa, samtidigt som brusnivån är låg även vid ISO-tal upp mot 6400. Du hittar testerna på Fotografisk Tidskrifts webbsida.

Stefan

panasonic_svamp_001full

Bilden är tagen med Panasonic LX-100 vid 1600 ISO och har trots det en mycket låg brusnivå.

Hur bestämma färgtemperatur och ljusstyrka på skärmen?

En av de vanligaste frågor vi får beträffande skärmkalibrering är hur man bestämmer vad som är den rätta färgtemperaturen och ljusstyrkan på skärmen. Det är många som tror att det finns ett bestämt värde som man ska använda, men i själva verket beror det på miljön runt din skärm. Du måste själv hitta fram till de inställningar som ger dig en bra visning av skärmen.

Vi har skrivit samman några anvisningar hur du gör för att hitta fram till dessa inställningar. Det beror ju också på hur du jobbar och om du framförallt vill matcha en utskrift mot det du ser på skärmen eller om du först och främst arbetar med bilder för skärmen. Därför hittar du anvisningar om hur du kan arbeta om du sitter i ett rum med kontroll över ljusförhållanden eller utan. Det finns också en anvisning om hur du tar fram bra värden för din skärm om du har ett korrekt betraktningsljus.

Du hittar dessa anvisningar på Projektors FaceBook-sida.

Läs gärna denna anteckning tillsammans med den tidigare om hur det ideala arbetsrummet för bildbearbetning ska se ut, som du hittar via denna länk.

betraktningsljus

Med programmet Babelcolor CT&A är det enkelt att bestämma om rumsbelysningen har rätt färgtemperatur och ljusstyrka. Här har vi mätt upp en ljusstyrka på 569 lux, vilket är väl innanför de optimala värdena på 500 lux ± 125 lux. Däremot är färgtemperaturen en aning för låg, eftersom den ligger på 4521 K. Det ideala värdet ligger på 5000K ± 300K.

Kalibrera din skärm med Basiccolor Display

basiccolor

En ny film har lagts till på vår sida för kursdokumentation. Denna gång är det en film om hur man kalibrerar sin skärm med Basiccolor Display, den programvara som vi gillar bäst för skärmkalibrering.

Den fungerar bra med avancerade, hårdvarukalibreringsbara skärmar från Eizo och NEC, men ger också ett bra resultat med enklare skärmar. Till och med skärmar till bärbara datorer brukar kunna profileras med ett acceptabelt resultat med denna programvara.

I filmen ser du alla de inställningar som du behöver göra för att få ett bra resultat på din skärm.

Skanning med trumma eller Imacon

hela

Så här ser hela småbildsnegativet ut.

epsonv750

Ett utsnitt från en Epson V750 flatbäddsskanner, skannad i 6400 ppi. Klickar du på bilden får du upp den i 100 % visning.

drumscan

Ett utsnitt från en Heidelberg Tango trumskanner, skannad i 8000 ppi. Även här krävs det att du klickar på bilden för att få en visning vid 100 %

imacon949

Till slut en skanning från en Imacon 949 skannad i en upplösning på 6300 ppi. Klicka på bilden för att få 100 % visning.

I samband med en test av Epsons nya flatbäddsskanner V850 blev vi ombedda att ta fram några jämförande bilder från olika skannrar. Dels skannade vi den på en Epson V750, dels på en Heidelberg trumscanner, dels på en Imacon 949.

Storleken på de utskrifter man skulle kunna göra utan interpolering vid 360 ppi (optimal upplösning på en Epson-skrivare) varierar lite mellan de olika skannrarna. Epson V750 skapade en fil som räcker till för en utskrift på 64 x 41 cm från detta småbildsneg, Heidelberg gav en utskriftsstorlek på 90 x 60 cm, och till slut gav Imacon 949 en bild på 57 x 40 cm.

När vi interpolerade bilderna upp till 90 x 60 cm storlek och skrev ut dem var dock skillnaderna mellan bilden från Imacon och den från Heidelberg mycket små. Utskriften från Epson V750 var så oskarp att man inte kunde se kornet i bilden.

Det resultat du ser om du klickar upp bilderna i 100 % visningsläge är med en försiktigt inläsningsskärpning, gjord på samma sätt för alla tre bilderna. Det är möjligt att trumskannerbilden skulle kunna bli lite skarpare om man skärpt den hårdare, men för att få ett helt jämförbart resultat valde vi att skärpa alla tre på samma sätt.

Det finns en rad fördelar med trumskanning. För det första kan man skanna hela negativet utan problem, eftersom bilden läggs på en trumma och hålls på plats av en tunn plastfilm. För det andra slipper man damm och repor, eftersom mellan trumman och negget läggs en tunn oljefilm som fyller i damm och repor. Samma olja läggs i ett tunt skikt mellan neg och plastfilm. På så sätt blir det inga övergångar mellan glas och luft, vilket förorsakar en del av den oskärpa som finns i Epson-inläsningen.

Bilden från Epson-skanningen kan antagligen också förbättras om man hade justerar in negativhållaren till exakt rätt höjd ovanför skannerglaset. Här har vi använt filmhållaren som den kommer direkt från tillverkaren, utan att finjustera den i höjdled. Men eftersom vi aldrig använder denna skanner för filmskanning från småbildsneg har vi aldrig brytt oss om att göra denna justering. För skanning av storformatsneg större än 4 x 5″ fungerar den dock utmärkt, liksom för skanning av påsiktsbilder.

Däremot har vi justerar in vår Imaconskanner till optimal höjd. Det finns en funktion i programvaran Flexcolor som kallas Descreen. Den är avsedd för att blurra bilden om man skannar in rastrerade original, men var den gör är att flytta objektivet en liten bit från det läge som skannerns autofokus bedömt vara optimal. Men genom att skanna in en bild vid olika descreen-inställningar kan man hitta var den optimala skärpan ligger på respektive skanner.

Profiler för svartvitt

På Projektor har vi sedan länge gjort alla våra svartvita utskrifter genom ImagePrint, som ger ett fantastiskt resultat. Men i samband med att vi testar den nya skrivaren från Epson, SureColor P600, kan vi inte använda det programmet. ImagePrint har inte fått stöd för den skrivaren än så länge. Ett alternativ är att använda Epsons speciella svartvita läge, Advanced Black&White.

Men det finns två nackdelar med detta – dels kan man inte få en förhandsvisning av bilden i Photoshop, dels tenderar bildens skuggor att gro igen lite för mycket. Efter en del sökande har vi hittat lösningen på detta problem. Genom att göra speciella svartvita profiler kan man både förhandsvisa bilden och få en betydligt bättre återgivning av skuggorna. Finns det valörer i skuggorna kommer de att komma fram på utskriften.

För de som skriver ut svartvita bilder via Epsons ABW eller Canons motsvarande lösning, tilläggsprogrammet Image ProGraf, ger en sådan speciell svartvitt ICC-profil betydligt bättre kontroll över bildens utseende.

Vi kommer därför att utöka vår profileringstjänst med att också göra sådana speciella svartvita profiler. Är du intresserad av att verkligen få ut det maximala ur din Canon- eller Epsonskrivare utan att använda en RIP, kontakta oss så får du instruktioner och den speciella testkartan som ska användas för att göra en svartvit profil.

bwprofile1

Hur ska jag utforma ett rum för bildbearbetning?

Det är många som skaffar sig en dyr och fin skärm och sedan kalibrerar den mycket noga, men inte bryr sig om miljön runt om skärmen. Både färgen på väggarna runt om skärmen och belysningens styrka och färg påverkar dock hur vi ser på skärmen i mycket stor utsträckning. Som en anteckning på Projektors Facebook-sida har vi lagt upp en beskrivning på hur man utformar det ideala rummet för bildbearbetning. Du hittar beskrivningen via denna länk.

Vill du se hur stor inverkan som belysningen har på hur vi upplever färger och ljus, finns en mycket intressant hemsida med rader av exempel på hur vårt färgseende luras av omgivande faktorer. Efter det att du sett några av de exempel som Beau Lotto visar på denna sida förstår du varför det är viktigt att ha kontroll över din belysning och färgerna på väggarna omkring dig.

lotto

I en välkänd synvilla visar Beau Lotto hur den färg som vi upplever som blå i den vänstra kuben och den som vi upplever som gul i den högra, i själva verket är en och samma färg.

Varför ska jag bry mig om ljusets spektrala fördelning?

På Projektors facebook-sida lägger vi då och då ut artiklar om olika ämnen. Ett sådant ämne är en förklaring varför vitt inte alltid ser vitt ut. En annan artikel handlar om varför tester inte berättar hela verkligheten om en viss bestämd fotoutrustning.

Dessa artiklar ligger i den del av Projektors facebooksida som kallas för anteckningar. Här kan vi skriva om ämnen som har lite längre livslängd än ett vanligt inlägg på Facebook.

I den senaste artikeln tar vi upp varför det är viktigt att veta hur den spektrala fördelningen på en ljuskälla ser ut. Så vill du lära dig, om inte allt så i alla fall en hel del om spektrala fördelningar, svartkroppar och färgtemperaturer så ska du ta dig till denna anteckning.

lysror
Spektralfördelningen på ett lysrör med färgtemperaturen 3000K.

halogen

Spektralfördelningen på en glödlampa med färgtemperaturen 3000K.